!

Fyll i det här fältet.

Hämtar...

MENY

SÖK

Gerd 1980

         

 

Historien om Stora Källö

 

      

Stora Källö har av ålder varit mulbete för Brännöbornas får. Namnet

Källö härledes från en där befintlig jättegryta. En dylik på Vrångö kallas Källan. Namnet stavades 1640 Kiällö, 1654 Kielön, 1666

Kiellön. Nuvarande stavning från 18 11.

Länsman Lars Jonsson på Brännö hade 1689 åter en anklagelse att göra på tinget, denna gång mot Styrsöborna., som tvärt emot  förbudet tar ljung på hans Källö. De erkände och fick böta 40 mark. Man tog ljung att elda med och förstörde därigenom betet för kreaturen. År 1705 efter Jonssons död upplystes om att den lilla ön hade magert  hö men kunde ta emot 20 får eller getter.   

Kyrkoherde Florén tillträdde sin tjänst 1758. Florén var en av dem som ansökte om laga storskifte, vilket sedan påbörjades år 1781.  För kyrkoherdens rätt till Källö kämpade han länge. Under en följd av  år var det oklart om holmen var en prästrättighet eller ej. Frågan avgjordes ej i Floréns tid, han dog 1783. Flera tvister om dispositionsrätten uppstod, bland andra förfäktade kyrkoherde Bogren att den utgjorde       en löneförmån som borde tillfalla prästerskapet. De fick inte medhåll på detta. Uppenbart torde vara att Källö sedan urminnes tider brukats av Brännöbor.

1799 natten till den 14 november gjorde Lars Andersson inbrott i Styrsö kyrka och tog ett penningskrin innehållande 6 riksdaler och 36 skilling. Han blev instämd till tinget. Några av grannarna hade  lagt märke till att han hade löspengar att handla med vilket inte var vanligt här på orten. Sven, en son till Johan Larsson på Källö hade rent ut frågat var Lars Andersson hade fått pengarna ifrån. Stölden i  kyrkan var då allmänt bekant.

Skonerten Två Bröder avseglade 20/5 1837 från Göteborg till Visby, bland besättningen märktes bästemannen Carl Larsson Källö. Natten mellan den 3 och 4 juni hade fartyget utanför Ölands södra udde gått på grund och  sprungit lack. Besättningen fick gå i livbåtarna och nådde efter en timmes rodd fyren på Ölands södra udde.

1845 skulle en av Konsul Brodie ägd snipa       bogseras från Stockholmen sydväst Älvsborgs fastning, i det hårda vädret slet sig snipan och uppfångades av en efterföljande båt som fördes av Johannes Christensson samt Carl Magnus Johansson från Källö. Det var Johansson som nar de kom till Källö, tog hand om snipan och gömde den. 1847 uppdelades församlingen med avseende på öarnas läge i 7 rotar.

1 Styrsö 2 Tången med Vargö, Kansö, Källö Stenskar, Vinga och Buskär 3 Brännö 4 Asperö  5 Köpstadsö 6 Donsö  7 Vrångö.1856 bestämdes att en orgel skulle avskaffas till Styrsö kyrka. Orgelbyggaren begärde ett förskottpå 400 riksdaler och de tidigare utsedda listmannen fick bråttom att samla in pengar samt ge dem  till kyrkvärden Magnus Jonsson på Källö. 1870 kom kommunalstämman på Styrsö Sörgård och Tången överens om att reparera den förfallna vägen från Tången till kyrkan. Men denna gången ansåg Tångenborna att de inte ensamma skulle svara för kostnaderna. Som påtryckningsmedel talades det om att Brännöborna om de vägrade hjälpa till, inte skulle få landstiga på Tångenbryggan. Man var överens om att Tången, Känsö, Källö, ochStenskär skulle deltaga i arbetet.

Noteringar gjorda av Gerd Johansson 1980

Utskriftvänlig version

Reklam

http://svenskasjo.se
http://www.tylo.se/